Nu har kaninbebisarna klarat sitt mest kritiska stadium och jag har vågat ta lite kort håll till godo
Jag är en Exilkulla. En tjej som flyttat runt en del. Jag har hittat mannen jag vill dela mitt liv med. Jag tror på Jesus kristus, han är min idol. Jag vill leva så nära naturen det bara går och att leva som man lär. Just nu bor jag i skärgården men längtar efter mitt norrlänska inland.Jag tror mina rötter vill vara i fjäll och skog havet är för salt för mina rötter, jag är nog mer av en skogstjej. Älskar mina systrar vi är väldigt nära varann, om inte geografiskt så i hjärtat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vilka sötnosar! :)
SvaraRaderaSå himla kul med våren och alla nya liv man får se. Själv hade jag lite otur nu, en av mina hermelinhonor födde fyra fina ungar för någon dag sen, tyvärr alla döda. :( Lite bakslag men man kommer igen.
Tråkigt, var m om en liten olycka då jag öppna bakväggen, ungarna låg emot den så 1 föll m den syndes inte vara nåt fel på, men karln min sa åt mig att hellre räkna m att den gått bort till i morgon så jag inte blir så besviken ;( Ja vi får väl se...
SvaraRaderaNämen det föds bebisar överallt just nu... Kul...du vad har ni för sorts kaniner? Inez vart nästan 13 år innan hon försvann... :) Kram på dig!l
SvaraRaderaDe är av rasen Gotland en medelstor ras ;)) , Ungarna växer så det knakar nyare bilder finns på dem, på facebook, även min andra gotlandshona har fått smått..
SvaraRaderaKramar tillbaks ッ